Sankta Lucia

Vakna upp tidigt på morgonen, slänga i sig lite frukost, ta på dig mjukiskläder på väg till bilen, glömma linnet hemma så måste rusa tillbaka in, ännu mer försenad, hinner inte vika linnet fint, så skrynlar bara ihop den till en boll! Försöker febrilt framkalla något sorts läte i så kallad uppsjungning, fantasin är inte på sin plats, inte en ända av Ylvas uppsjungningsövningar verkar finnas just då, så du väljer att sjunga idas sommarvisa i stället.. Framme, pust, alla andra ser lika trötta ut de! I en sorts tyst irriterad nervositets morgon trötthet byter alla om så fort som möjligt och försöker hålla ordning på sina egna grejer, men vet innerst inne att det inte är någon ide, kommer inte komma ihåg sen i vilket fall.. 
Första tåget gick förvånansvärt bra.. för att vara så tidigt, och inte en enda en svimmade!
Plötsligt är du påväg till din femte föreställning, hur i allsin dar gick det till? Har ju inte vaknat än!
 
Dagen forstätter, du äter lussekatter på varteviga ställe, eller pepparkakor, eller både och, samt dricker röd saft i plastmugg, ibland finns det gul också.. Har små trevliga konversationer med tanter och farbröder här och var och blir glad av alla som blir glad av dig och allt lussande. Sångerna börjar sitta nu, men av någon underlig anledning börjar du fundera vad du egentligen sjunger där du står mitt där i tåget. Då kommer du plötsligt av dig och ingenting finns att få fram längre. Nämen hu då! Mimar rabarber för ett tag innan du slutar fundera, så forstätter du som om inget hände. Andra gånger sjunger du och sjunger och bara njuter av alla tanter som sjunger med. Du är i alla fall tacksam för att vara Allt! Slippa hålla koll på: upp eller ner på Sanktaaa luciiaa..
 
Efter en sisådär 15 lussetåg (borde det inte vara luccetåg? vi firar ju ändå Lucia, och inte Lusia..) tyvärr framfört för en aningens tråkiga åskådare tänker du: nämen nu får det väl allt vara nog! Turligt nog är ästa framträdandes publik av en annan dimension dock, helt annorlunda, plötsligt tänker du: Nämen ojsan så roligt detta är! Hoppas vi hittar några fler att lussa för när vi är klara så vi aldrig slutar!
Du kommer du hem efter en mycket mycket trevlig dag med glada människor överallt, du tänker att det var ju inte så många som jag trodde, men börjar ändå nynna på Idas sommarvisa igen, liksom för att balansera ut allt om legender och pepparkaksgubbar och tärnor och hela drösen... 
Ö
Lucia är mysigt, jag älskar lucia! En gång om året. Fastän det för moi oftast har pågått flera dagar, det är liksom en del av vintern :)
 
Idag är det ju, som ni alla antagligen har uppfattat vid det här laget, Lucia. Här i kiwiland vaknade jag upp en sisådär runt 10 tiden, jag har ju trots allt sommarlov! Tar en dush och gör i ordning lite frukost. Fixar till en smoothie med syster Olivia. Tar min fina cyckel och trampar iväg upp på berget där min käre vän Stine bor. Norge firar Lucia precis som vi, så detta ska firas tillsammans, tänkte vi.. Hemma hos Stine bakade vi lussekatter, fast med gurkmeja istället för saffran.. Det gick utmärkt det, fast smakade konstigt nog inte saffran.. haha. Elena från Österrike och Laura från Tyskland var med om undret de också! Vi satt och åt lussekatter i solen och tog på solkräm med jämna mellanrum, riktigt kände hur man behövde fylla på varje halvtimme.. Svett svett, varmt, varmt, hu, hu och hå, hå, mums, mums! Vi spatserade hem till moi och fortsatte bakningen hos oss. Pepparkakor, i kiwiformat :) MUMS! Äta fisk med kokt potatis (!) med familjen Miller och forsätta bakningen med Olivia. Sjunga luciasånger och en liten demonstration av ett enmannatåg för familjen såklart! Pepparkakorna var mycket uppskattade av hela familjen och de har nu insett att pepparkakor inte är samma sak som ginger bread.. Öppnade ett av kuverten Ida Garlic gav mig innan jag åkte, JAG FICK KEXCHOCKLAD!!!! Förstå vilken fin överaskning! Så himla gott, älskar livet! Ja, sen är det dags att gå till sängs.. Du tänker vilken himla produktiv dag det blev! Lucia i Nya Zeeland, har du hört på maken? Det blev riktigt mysigt! Varmt och soligt, men mycket sång och bak:)
 
 
hehe
 
 
 
 
 
Jag har tänkt lite på Snövit på sistone, jag tror minsann att det är hon som är Lucia.. För det är väl en mörkhårig? Ojsan, ingen aning om varför jag just skrev och tänkte det, men i stunden verkade det ha en poäng. Jag ser liksom henne framför mig, eller snarare gjorde för någon sekund sen.. Haha på vippen att bli filosofisk och komma på något klurigt, men är lite för trött för det tror jag nog.. Fast Snövit skulle kunna passa i vitt lucialinne och med ljus i håret..
 
Äshken, Godnatt på er!
Karintantsvea
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: