karintantsvea

Blogg-appen jag har I telefonen vill inte sammarbeta så värstanes, dessutom kan jag bara lägga upp mobilbilderna så jag får be om ursäkt för frånvaron av exklusiva bilder och uppdateringar... Jag kan lova att jag och flickorna tar maaassa bilder dock, så hakuna matata!

Nu tänkte jag berätta en liten inledande pygmébit av allt jag är med om. Har egentligen såååå mycket jag vill berätta om; små detaljer jag ser hela tiden, tjejernas ögon när de tittar mig I ögonen och ler, doften av mat, letandet efter omkringspringande honor, alla sanger och ramsor och tacksamhet för allt de har osv osv. Men jag vet liksom inte vad jag ska saga...

Jag har hur som helst 10 vackra flickor plus ägarnas 2 blodsliga barn att umgås med I åldrarna 4-13 år. Bara någa dagar innan jag kom fanns här 12 flickor till. Som ni alla antagligen vet är Kenya drabbat av hemska terrorattacker sedan länge och den senaste, I Mpeketoni skövlade over 60 liv!!  Dagen efter den senaste attacken kom militären till vår lilla gård och tvångstog de 12 flickorna som kommit hit från flyktingläger I norr. Nu är de tillbaka I lägren. I osäkerheten. Utan skola, utan mat, kläder, sina kompisar och kärlek från oss. Det skulle vara för deras eget bästa sades det. För militären ansåg att det inte var säkert att vara här. SKIT PÅ ER DUMMA TERRORIDIOTER OCH KORKADE MÄNNISKOR SOM TAR FLICKOR FRÅN SIN LILLA SÄKERHET!!!

De flickor som är kvar är sååå gosiga och starka, men det suuuuuger att förlora mer än hälften av sina vänner (det är ju inte första gången de minster någon de har kär..) så nu är närhet och kroppskontakt lite extra viktigt. De har alla varsin sang om de så ville, men de väljer att sova tre I en och samma 90-säng.

Det är så stort och fint att se dessa människor, De tackar för aaaaallt de har. Bra grej. Nu ska vi snart laga lite lunch och sedan ska jag gå till skolan och lämna den och lära mig massa skoj :)

Ha det så bra och kramas mycket!